Nähä, det blev inga besked om vad som ska hända med ST-Ericsson. Puuuh, det känns en ton lugnare för dagen förstås (nästan lite antiklimax på nåt skruvat sätt). Förhoppningen är väl att Ericsson fortsätter satsa på modem/radiodelen och att utvecklingen koncentreras till Lund. Men en långsiktig bra partner hade ju varit trevligt.
Det var skönt att bryta tankarna med Andi Almqvists skivsläppskonsert i Malmö igår. Han spelar antimunterhetsmusik rätt och slätt. Tung blues och rock gärna med inslag av dystopiska dissonanser och tunga texter, blandat med finstämda pianoklinklåtar med ännu tyngre texter. Låttitlarna från nya skivan Warsaw Holiday målar nog upp en bra bild om vad det handlar om:
1. Wormwood
2. No
3. Oh La La
4. Pornography
5. Kinski
6. In The Land Of Slumber
7. Happy End
8. Warsaw Holiday
9. Oh La La (Love Is Dead)
10. Insomnia
11. No More Songs For You
Konserten var bra men aningen kort tyckte jag. Lite trist med bara ett extranummer, med en repris på öppningslåten. Andi förklarade att han bara sovit en halvtimma natten innan så det är väl en förklaring. Han såg faktiskt lite trött ut (och har ju en ny låt om Insomnia), även om det inte märktes på spelningen som var helproffsigt utförd. Jag skulle köpt skivan om inte kassan var så infernaliskt långsam.
¤
Idag höll Alex, min favoritson, konsert på Hos Mortens Café. Superproffsigt, småtrångt och jättemysigt! Och så fanns det semla, cheesecake och så resten av Smillas kladdkaka medan han sjöng och spelade med ackompanjemang. Han kallar sig Wrong Bobby för stunden. Vet inte riktigt varför faktiskt.
Igår for jag och Smilla till biblioteket i Ystad för att lämna tillbaka några böcker, men eftersom jag hade matat fågelbordet med frön och det sen blev över lite i påsen som jag tog med istället för att lägga tillbaka i uterummet så kom böckerna naturligtvis inte med. De stod snällt och väntade vid frötunnan när vi kom hem igen. Men pippifåglarna i Ystad och vid fågelbordet fick frön iallafall, och Smilla fick ett par gympadojs och en småirriterad pappa (för böckerna).
Efter ett halvt liv med mousse, sprej och gelé (och sen några år med 6 mm-snagg) så såg jag inte direkt fram emot att ha vax i håret. Men vax är ju kul! Man kan byta håll på håret vid varje toapaus tills kollegorna inte vet om de är i spegelvända världen eller inte. Och det går alltid att styla om när man känner för’t.
Jag är lite svag för valstakt. Det är väl nåt som vaggar och lugnar på djupet. Låter själen dala ner på botten för att finna lite ro. Eller lite spooky… Jag somnade för tidigt och vaknade för att fixa lite midnattstortellini med vitlök, rödlök och svartpeppar. Ska se om jag kan valsa mig till sömns igen.
Martin Lundholm 