Neuschwanstein

Vi anlände till en camping i närheten av Neuschwanstein igår, men hann inte titta på slottet. Campingen är fasansfullt stor, och det bor tusentals tyskar på extremt små fyrkanter. Obegripligt att man de som bor trångt hela året i städer också väljer att bo trångt på semestern. Egentligen har de ingen plats för tältare, men vi får ändå en liten plätt där det är omöjligt att få ner tältpinnar. Vi blir tvungna att i princip ha tältet oförankrat.

Under natten regnade, åskade och blåste det fruktansvärt. Mollys luftmadrass låg i princip och flöt i sin absid. Vi inser att det är sista natten vi campar och packar in utrustningen så gott det nu går.

Sen var vi hungriga och tog oss en hotellfrukost, vilket förstås kostade skjortan och inte var särskilt mättande. Slottet är fantastiskt att se, men också en turistfälla av jättemått. Det har varit på min lista sen i tonåren att ha sett det, så det känns bra.

Efter besöket på slottet åker vi hem.

Genom Österrike

Efter Plitvice drar vi snabbt norrut, men viker av västerut i Österrike för att besöka slottet Neuschwanstein på hemvägen. Ofta åker vi genom Österrike på natten och man ser då inte så mycket, men den här gången är det ljust och otroligt vacker.

Vi hittar en märklig camping med en liten pool som vi övernattar på. Jag värmer ärtsoppan som har följt med oss i två veckor.

Plitvička Jezera

Mot Plitvička Jezera

Det är dags att bryta upp och påbörja resan hemåt. Jag har en plan att vi ska se Neuswanstein på vägen hem. Men först styr vi kosan mot Plitvička Jezera som är ett fantastiskt sjökomplex som ligger en bit inåt land i Kroatien. Mia och jag har varit där två gånger innan, men det måste vara en av de coolaste platsterna i Europa så det vill vi visa barnen. Man vet aldrig när vi kommer till Kroatien igen. Men det är varmt, uppåt 35 °C. Det tar hela dagen att packa ner, köra ~18 mil och packa upp allt igen.

Smilla hittar en gyttjepöl vid en vattenkran på campingen som passar att vada i när vi sätter upp tältet.

Tvättdag

Allmän slappardag, förutom att Mia och jag tvättade lite kläder och handdukar.

Rijeka

Dagen spenderades i Rijeka, den närmaste större staden. Staden är ganska trist och man kan gärna lämna kameran hemma, men vi hittade lite shopping iallafall.

Kroatien har fortfarande kvar ganska mycket av öststatskänslan. I många affärer är det fler expediter än shoppare, som helst pratar med varandra och vars leenden ser ut som grimaser.

Venedig

Idag gjorde vi en längre utflykt, till Venedig. Det tog väl drygt tre timmar och vi ställde bilen vid första bästa hamn och tog en båt in till staden.

Jag hade inte så höga förväntningar på Venedig, utan trodde att det mest skulle vara en turistfälla som så många andra. Och visst är det en turistfälla, men också helt makalös! Det är verkligen inte bara en liten stad med några enstaka kanaler, utan en jättestad med ett myller av kanaler.

Vi gick och gick och gick hela dagen och ändå såg vi bara en bråkdel av allt som finns att se. Jag kan verkligen förstå att man vill komma tillbaka hit. Många gånger! Och har man pengar hade det förstås varit kul att åka gondol.

Smilla somnade i ryggsäcken, och jag var tvungen att bära henne i någon timma i famnen. Mjölksyra!

Vi var inte hemma i tältet förrän mitt i natten, men detta var en av de häftigaste reseupplevelser jag har haft!

Krk på ön Krk

Dagens utflykt gick till Krk, på ön Krk.  Det finns nog en hel del att upptäcka på ön, men vi begränsar oss till staden krk. Ännu en fantastisk liten stad med massor av gränder och charm! Många av de gamla städerna i Kroatien har en bra balans mellan sevärdheter, turistkrimskrams och matställen.

Medveja har visat sig vara en ganska bas för utflykter, med många mål på under två timmars bilfärd inom räckhåll.

På kvällen spelade barnen kubb med några svenska grannar.

Pedalbåt och hjärtstopp

Hela dagen spenderades på stranden och på campingen. Jag, Alex och Molly hyrde en pedalbåt som vi körde omkring med en stund. Som synes på bilden så har den en rutschkana som går framåt. Vid ett tillfälle så körde jag och Alex så snabbt vi kunde framåt, men plötsligt får Molly hjärnsläpp och åker nerför i rutschkanan!

Mitt hjärta stannade när hon hamnade under båten och jag stannade förstås pedalerna så att hon inte skulle bli slagen av bladen i huvudet, och så gled vi över henne under världens längsta sekund. Efter en liten stund dök hon upp, lika chockad som vi. Huvva! Hon är ju trots allt bara 9 år gammal och det var väldigt nära hon inte hade blivit äldre.

Poreč

Det kommer hjorder med folk från Rijeka och Optatija till Medveja på helgerna. Stranden blir snabbt helt täckt med handdukar och parasoll och det är svårt att komma ner till vattnet. Dessutom är det brännande varmt och Smilla är lite för liten för att uppskatta solen. Det finns inte så mycket för Smilla att göra eftersom stranden består enbart av sten, annat än att just kasta sten. Något hon i och för sig gärna gör i timmar men det är mindre kul för folk runt omkring.

Så även idag far vi iväg en sväng, och då till den gamla hamnstaden Poreč. Staden har massor med charm och man kan lätt spendera några timmar på att strosa omkring och titta på saker, äta pizza och ha det allmänt bra.