Neuschwanstein

Vi anlände till en camping i närheten av Neuschwanstein igår, men hann inte titta på slottet. Campingen är fasansfullt stor, och det bor tusentals tyskar på extremt små fyrkanter. Obegripligt att man de som bor trångt hela året i städer också väljer att bo trångt på semestern. Egentligen har de ingen plats för tältare, men vi får ändå en liten plätt där det är omöjligt att få ner tältpinnar. Vi blir tvungna att i princip ha tältet oförankrat.

Under natten regnade, åskade och blåste det fruktansvärt. Mollys luftmadrass låg i princip och flöt i sin absid. Vi inser att det är sista natten vi campar och packar in utrustningen så gott det nu går.

Sen var vi hungriga och tog oss en hotellfrukost, vilket förstås kostade skjortan och inte var särskilt mättande. Slottet är fantastiskt att se, men också en turistfälla av jättemått. Det har varit på min lista sen i tonåren att ha sett det, så det känns bra.

Efter besöket på slottet åker vi hem.

Genom Österrike

Efter Plitvice drar vi snabbt norrut, men viker av västerut i Österrike för att besöka slottet Neuschwanstein på hemvägen. Ofta åker vi genom Österrike på natten och man ser då inte så mycket, men den här gången är det ljust och otroligt vacker.

Vi hittar en märklig camping med en liten pool som vi övernattar på. Jag värmer ärtsoppan som har följt med oss i två veckor.

Mot Plitvička Jezera

Det är dags att bryta upp och påbörja resan hemåt. Jag har en plan att vi ska se Neuswanstein på vägen hem. Men först styr vi kosan mot Plitvička Jezera som är ett fantastiskt sjökomplex som ligger en bit inåt land i Kroatien. Mia och jag har varit där två gånger innan, men det måste vara en av de coolaste platsterna i Europa så det vill vi visa barnen. Man vet aldrig när vi kommer till Kroatien igen. Men det är varmt, uppåt 35 °C. Det tar hela dagen att packa ner, köra ~18 mil och packa upp allt igen.

Smilla hittar en gyttjepöl vid en vattenkran på campingen som passar att vada i när vi sätter upp tältet.

Rijeka

Dagen spenderades i Rijeka, den närmaste större staden. Staden är ganska trist och man kan gärna lämna kameran hemma, men vi hittade lite shopping iallafall.

Kroatien har fortfarande kvar ganska mycket av öststatskänslan. I många affärer är det fler expediter än shoppare, som helst pratar med varandra och vars leenden ser ut som grimaser.

Venedig

Idag gjorde vi en längre utflykt, till Venedig. Det tog väl drygt tre timmar och vi ställde bilen vid första bästa hamn och tog en båt in till staden.

Jag hade inte så höga förväntningar på Venedig, utan trodde att det mest skulle vara en turistfälla som så många andra. Och visst är det en turistfälla, men också helt makalös! Det är verkligen inte bara en liten stad med några enstaka kanaler, utan en jättestad med ett myller av kanaler.

Vi gick och gick och gick hela dagen och ändå såg vi bara en bråkdel av allt som finns att se. Jag kan verkligen förstå att man vill komma tillbaka hit. Många gånger! Och har man pengar hade det förstås varit kul att åka gondol.

Smilla somnade i ryggsäcken, och jag var tvungen att bära henne i någon timma i famnen. Mjölksyra!

Vi var inte hemma i tältet förrän mitt i natten, men detta var en av de häftigaste reseupplevelser jag har haft!