Parc Paradisio

Gårdagen gick åt till transport. Lämnade Bayeux och Frankrike och tog sikte på Parc Paradisio i Belgien. Det är märkligt hur stor skillnad det är på vägnätet mellan Frankrike och Belgien. Så fort man kommer över gränsen till Belgien är det stora hål i asfalten på motorvägen. Stora delar av landsvägarna i södra Belgien är fortfarande betongvägar, som är väldigt obehagliga att färdas på.

 Hade tankat GPS’en full innan semestern med campingar som tar emot campingcheckar, men några finns tydligen inte på riktigt. Ödslade några timmar på att leta efter en camping som skulle finnas nära parken, men den gick inte att hitta i det fysiska rummet. Irrade tillbaka genom Belgisk förort till en camping mitt i Mons. Campingen var extremt billig, men så sattes ett nytt rekord i sunkighet. Toapapper hade varit en lyx. Fast Smilla var nöjd, för någon hade två hungriga getter på en angränsande tomt. Smilla matade dem med allt som hon kunde hitta. Vi hade väl ett gäng gamla baguetter som som de kunde få.

Vi (utom Smilla) har varit på Parc Paradisio för många år sedan när jag var i Belgien på tripp för att jobba. De stora barnen var så små så de kom inte ihåg nåt, men Mia och jag var väldigt imponerade. Så i brist på bättre idéer så tyckte vi att ett återbesök skulle vara kul. Fast de hade nog höjt priset för det kändes väldigt dyrt, totalt för oss fem ungefär 100€. Det var nästan så att jag ville backa ur, men vi hade lagt ganska mycket dötid för att komma hit så det var bara att betala och se glad ut.

Och Parc Paradisio liknar inget annat jag har sett. Förutom många jättestora voljärer med både stora och små fåglar från hela världen så hade man nu byggt upp stora parker med repliker från östasien. Det kan se lite kitschigt ut på bilderna, men det var respektfullt gjort och kändes genuint. I en gammal herrgård som hade stått på ägorna hade man byggt om invändingt till katpen Nemos u-båt, dvs massor med stora akvarier. Även det var väldigt snyggt och fascinerande gjort.

Parken är hur stor som helst och det var ganska sent när vi var färdiga. Och så var vi väldigt hungriga då det inte fanns något vi ville ha (eller hade råd med) inne i parken. Knappade in närmaste Burger King i GPS’en och for dit, och efter nån timme så befann vi oss i nåt sunkigt industriområde i en förort till Antwerpen. Där fanns inte en Burger King eller annan restaurang heller för den delen så långt ögat nådde. Körde vidare mot Antwerpen och åt till till slut på ett Quick-burger-hak. Vi hade undvikit Quick ganska noggrant tills dess, men det var inte direkt sämre än nåt annat burgarställe. När vi var färdiga så var klockan närmare nio på kvällen, och det skulle inte finnas någon camping som skulle vilja ta emot oss så sent. Vi övervägde om vi skulle ta in på hotell en natt, men vi bestämde oss ganska enkelt för att köra hela natten för att ta oss hem istället. Vi var hemma i Skivarp vid åttatiden på morgonen därpå.

Bayeux

Det började kännas som att semestern var inne i sin slutfas och att barnen började längta hem.  Men det finns mycket man kan se och göra på hemvägen. Vi hade kollat på kartan och satt ett kryss i Bayeux. Jag hade bara en ganska vag uppfattning om vad Bayeux-tapeten var för något. Det jag inte visste var att det fanns en fantastisk fin katedral, som dessutom var orsaken till att Bayeux-tapeten fanns. Vi gick en sväng inne i katedralen och imponerades av alla fina detaljer. Med Luthersk bakgrund har man kanske lite svårt att förstå hur man kopplar ihop allt med Jesus, men fint är det iallafall.

 

Efter besöket i katedralen gick vi till huvudattraktionen i Bayeux, själva ”tapeten”. Det var lika fantastisk som beskrivningarna. Måste ses! Efteråt åt vi grillade baguetter vid ån som flyter genom byn.

Efter besöket i Bayeux tog vi in på en camping i en slottspark, Chateau de Martagny. Det var mestadels ockuperat av ett gäng engelsmän med supercoola bilar (flera Jaguarer och en Rolls-Royce)  och tält. Fin miljö, men faciliteterna var bland det värsta jag har sett. Supersunkigt.

En pool med slottsutsikt hade de iallafall. Bara Smilla och Mia badade. En vacker syn! Barnen kunde inte låta bli lekplatsen. De är sååå barnsliga…

Man undrar om de in har nån skam i kroppen. Men det har de förstås inte. Och inte jag heller 🙂

Lite blandade bilder från dagen.

St Malo

Vi hade hört att St Malo skulle vara värt en utflykt. Körde slingrande kustvägen dit från Pontorson och motorvägen hem. Alla tyckte det var en väldigt spännande.

Vi hittade det här huset längs vägen som vi ville ha:

St Malo var mycket större än jag hade föreställt mig. Jag trodde det var en mysig liten by med gammal stadskärna, men på sommaren är det visst ~200000 här, och det märktes. Vi hade jättetur som hittade en parkeringsplats för minibuss. Nästan alla parkeringsplatser har en höjdribba som brukar sitta på ~2m höjd (även vid stora köpcentra). Antar att man inte vill ha husbilscampare, men vi får också problem.

Väldigt mysig liten stadskärna. Fast det är inte så gammalt som man skulle tro. Allt blev sönderbombat i 2:a världskriget, så det bara stenarna som är samma. Men det var värt en utflykt. Fast det är svårt att inte jämföra med t.ex. Krk, Porec och Pula i kroatien förstås, och då tycker jag nog att det står sig ganska slätt.

Mont Saint Michel

Vi bodde på en på Camping Haliotis, som var riktigt fint och fräscht. Vi tänkte åka till Mont Saint Michel, men först lite sol och bad vid poolen. Smilla är lite pryd och byter från pyjamas till badkläder bakom bildörren.

Campingen ligger i en mysig by bara några kilometer från Mont Saint Michel. Det märks direkt att denna del av Frankrike mår bättre än trakten sydväst om Paris. Husen ser omhändertagna ut och det finns små affärer i centrum trots att det finns både Geant Casino och Carrefour här.

Mont Saint Michel är imponerande, men det är lite för mycket krimskramsförsäljning när man kommer innanför murarna. Det är märkligt att se alla plastleksaker  och annat skräp som man kan hitta på vilken svensk marknad som helst i detta gamla kloster. Känslan av att befinna sig i ett kloster ersätts lite av känslan av att vara i ett plastslott uppfört av Disney. Men det gäller faktiskt ganska många av Frankrikes äldre sevärdheter, att de är överexploaterade utan någon som helst finess. Då är tyskarna generellt mycket bättre på att bevara eller till och med återskapa känslan av förflyttas bakåt i tiden.

Men fint är det förstås.



Genom Nantes

Packade ihop tältet lätt fuktigt. Vi har lite tur att det varit uppehåll några timmar, men himlen såg rätt mörk ut ett tag. Tog sikte mot Mont Saint Michel, och camping Haliotis (som tar campingcheckar) i byn Pontorson som ligger i närheten.

Stannade några timmar i Nantes på ett köpcentrum där vi gick ett varv och åt på förvirrande fransk multirestaurang. Svårt att förstå att man kan göra lunchbeställning till nåt så komplicerat som fransmännen kan. Ett engelskt par som tydligen gjort nåt lite fel fick en avbassning av nån barsk fransyska.

Regn

Vi hade bestämt igår att idag skulle vi bara sola och bada. Kanske hyra en vindsurfingbräda om man hittar. Fast vi har inte sett nåt sånt. Bara strand. Vi känner oss accelererande besvikna på Ile-de-Ré. Vi har en jättebra strand, Mossystrand, hemma i Skivarp. Hade gärna fått vara något mer här. Vi har tråkigt.

Hann sitta vid poolen i ca 10 minuter innan första dropparna ramlade från himlen. Sen var det skurar och regn hela dagen. Ganska jobbigt att tältet står på sand. Den fastnar på allt och är svår att hålla utanför tältet.

Tog bilen och åkte vidare runt ön på ställen vi inte varit. Gick en stund i La Flotte, öns näst största by.

Ringde pappa för att kolla vädret, och det verkade bli riktigt busväder med åska, regn och blåst i större delen av Frankrike och speciellt vid Ile-de-Ré. Bestämde oss för att dra norrut mot Mont Saint Michel så snart som möjligt.

Phare des Baleines

Vi intervjuade campingvärdarna om vad som fanns att se och göra på Ile-de-Ré, men fann att det egentligen inte fanns så mycket. En fyr, Phare des Baleines, och saltbäddar där man utvinner havssalt. Så vi for till fyren förstås, och gick upp. Tog lite foton, åt en glass och åkte vidare.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Såg lite saltbäddar, passerade några byar. Insåg att de har nån byggregel på hela ön att alla hus ska vara ljusa med gröna eller turkosa fönster. Pittoreskt i början, men efter ett par byar inser man att alla byar ser ungefär likadana ut. Ganska trist. Drog igenom huvudbyn Saint Martin de Ré, men såg ingen särskild anledning att stanna.

Prade lite med Holländska grannar som hyrt en gammal permanent kombicamp. De hade varit på ön i två veckor, och det hade regnat och varit kallt nästan hela tiden. Och vi som var uttråkade på ön efter bara två dagar även när det var fint väder. Stackare. Tur man har tält! Imorgon hade vi tänkt att ha en heldag på stranden för Smillas skull.