Efter ett händelserikt år då jag jobbat nästan all ledig tid med att flytta ut från huset i Skivarp och in i sambohuset i Svedala, och två fantastiska semesterveckor med barnen och två med Anki i vårt nya hus behövde jag en egotripp. Bara chillaxa och vegetera.
Enligt mitt önskemål har det regnat över mig nästan hela vägen upp och hällregnat nästan hela vistelsen i Kittelfjäll hittills. Jag övar på att sitta still och göra ingenting samtidigt, men det verkar ta några dagar att bemästra. Jag byter rastlöst mellan de två böckerna jag köpt, tv, mobil, korsord, patienter, kolla på regnet, elda, diska, städa, äta osv. Jag har köpt åtta säckar med ved, så det borde räcka och bli något över.
Men jag har ännu inte haft tråkigt en enda stund, vilket är målet med egotrippen. Dåligt. Å i kväll ska jag äta på Kittelfjäll Värdshus, så jag lär fallera ikväll också.
Hursom så lovade jag far och bonusmor en liten stugvisning. Från entrén går man in i en liten hall med tre dörrar och en trappa upp till vinden. I hallen finns också en hel del trädsgårdsredskap. Genom dörren till vänster finns ett litet rum med kylskåp, solstolar och en våningssäng som mest används som förvaring av pinaler. Rakt fram går man in i köket, med ett badrum på vänster sida. Och genom dörren till höger går man in i storstugan.
Högra halvan av stugan är en storstuga med soffa, matbord, våningssäng, soffa, öppen spis och läshörna. Den är väl ca 30 kvm så den rymmer lätt en familj med olika intressen.
Från köket, till vänster om man kommer från entrén finns ett mindre sovrum, med fyra bäddar. Jag vet att jag har sovit i nån av de övre sängarna nån gång, men nu kommer jag knappt upp där utan att hämta stegen från våningssängen i storstugan. Å det var litta läskigt att sova där uppe; man fick trycka sig mot väggen när man sov för att vara säker på att man inte skulle dimpa ner. Det finns inga räcken och det är nog 1.5 meter upp iaf.
Martin Lundholm 