Ile de Ré

Efter Chenonceau så fortsatte vi väster ut mot Ile-de-Re, men först hade jag tänkt övernatta i Marais de Poitevin. Det ser väldigt spännande ut på kartan med alla små kanaler, men då vi körde hit så såg man en ganska stor mängd nötkreatur. Nötkreatur + träskmark = elaka insekter. Vi var där men ingen vågade öppna dörren, så vi körde vidare. Snopet.

Vi var dessutom väldigt besvikna på den franska landsbygden som vi har passerat igenom sen vi lämnade Paris. Det är stängt, öde och förfallet överallt dit vi kommer och ingenstans lockas man att stanna. Vi såg inga konsthantverkare alls på vägen. Alla lokala butiker är ersatta med stora köpcentrum som har samma varor överallt. Inga korvmojar eller pizzerior heller som serverar lunch. Skumt.

Kom fram på eftermiddagen till Ile-de-Ré, som är en ö förbunden med fastlandet med en lång bro. Ganska dyr också (typ 20€ eller nåt). Första campingen vi tog in på var fullbelagd! Aj, aj, aj. Lite nervösa fortsatte vi till nästa, och där fanns några små dåliga platser alldeles brevid en hårt trafikerad väg. Jag vägrade, så vi fortsatte ut. Det fanns iallafall gott om campingar, men inte alla tar Campingcheckar som vi vill kunna använda. Vi tog in på Camping Interlude. Det verkade fräscht, med stor barnpool och bara 100 m till stranden. Riktigt fräscha duschar och toaletter också.

Det tog väldigt lång tid att välja tältplats. De hade ett fåtal som var så stora som vi behövde. Till slut bestämde vi oss för att bo under några träd trots att de hade stora björnbärsliknande bär. Vi var lite rädda att få fläckar på tältet, men det det verkar inte som att tältduken har fått några märkbara fläckar. Marken bestod av i princip bara sand.

 

Stranden var jättefin, men vi saknade nån liten strandrestaurang eller så. Man är lite bortskämd i Kroatien faktiskt, där man lätt hittar strandkafe eller nån som serverar toast eller glass eller nåt mysigt på kvällen. Här var det mörkt och tyst kl 21:00. Satt utanför tältet och drack te och åt godis och pratade lite. Vi var väl inte knäpptysta men inte jättehögljudda heller. Kl 23:03 kom en vakt och skällde ut oss som tyckte vi skulle gå och lägga oss! Har aldrig varit med om något liknande, men så var campingen onormalt tyst också. T.o.m. dusch och handfatsavdelningen var stängd från 23:00 till 07:00. Och från 07:00 till 08:00 var det upptaget av städare som tyckte man skulle ta sig 1 km till andra servicehuset. Hm…

Man kan ju tycka att det låter trevligt med en camping som är knäpptyst från kl 21:00, men vi tyckte det var ganska trist väldigt snabbt. På Kreta kunde man gå halva natten och dra längs turistgatan, köp skräp, spela minigolf eller vattävver, men här fanns inget sånt.

Annonser

Chateau Chenonceau

Det finns ju massor med slott i Loiredalen, och det var nästan omöjligt att välja ut ett att titta på. Vi valde Chateau Chenonceau för det ligger så vackert. Mia och jag hade redan besökt det på vår bröllopsresa, men det var värt att se igen.

Vi fikade franska kakor på en parkbänk, men fick snart sällskap av en excentrisk brittisk tant som hade de mest obekväma skor man kan tänka sig. Fötterna och smalbenen var helt uppsvullna, men tydligen tyckte hon det var viktigare med små nätta hala skinnskor än ett par rejäla sandaler (som vi hade). Hon fick lite kakor att trösta sig med.

Bodde på camping alldeles nära slottet. Jag hade i ett par dagar kollat på kartan och i campingböckerna vi hade och bestämt att vi skulle prova att stanna vid Les Marais Poitevin. Såg coolt ut på kartan med massor av kanaler.

Le Parc des Félins

Beslöt oss för att lämna Paris och dra ut mot Atlantkusten. Campingen var verkligen lite för sunkig, och det var lite för varmt för att återvända in till Paris. Strandlivet hägrar, men först besökte vi Le Parc des Félins, dvs ”kattparken”. En stor djurpark mest bara kattdjur, från fyra världsdelar. Men mest märktes de hjorder med franska, högljudda skolklasser som drog fram genom parken. Jättekul park, men de flesta djuren tyckte det var för varmt.

Versaille

Förverkligade en dröm: såg Versaille från insidan. Versaille är, precis som många andra muséer stängt på måndagar, därför såg vi bara Versaille från utsidan förra gången. Var det 1987? Ja, vete 17, men länge sen var det. Nu orkade vi inte se utsidan istället, men insidan var fantastisk (som väntat). Det är lite för varmt mest hela tiden faktiskt. Man borde ju inte klaga, men när det går över 30°C så tycker vikingakroppen att det är lite mastigt i längden.

I Paris

Tog tåget in till Paris. Landade ganska nära Eiffeltornet. Ställde oss i enorm kö för att komma upp i Eiffeltornet, men efter att kön inte rört sig märkbart på en lång stund, plus att toppen av tornet var tillfälligt avstängd så beslöt vi oss att hoppa ur kön och göra nåt annat.

Försökte hitta nåt att äta för en någorlunda normal peng vid Marsfälten, men det var omöjligt. Gick jättelänge, kanske en timme, innan vi hittade ett litet baguette-hak som inte var fullt. Paris är ju så löjligt stort! Efter lunchen gick vi till Triumfbågen och gick även upp i det.

Smilla kroknade efter ett par timmar i Paris med ~30°C, och Mia och jag fick turas om att bära henne.

Sista sevärdheten skulle bli Notre Dame, men vi hann precis se dörren låsas. Lite trist. Barnen har ganska mycket kvar att se i Paris, men det får de göra själva nån gång. Man ska inte ha med sig en femåring heller. Inte riktigt schysst.

Village Parisien

Tog en dag ”ledig” på campingen med sol, bad och lite sportaktiviteter. Ganska ruttna toa och duschavdelningar, men bra pool och gratis tennis. Har inte spelat tennis sen jag var sju år och fick ett tennisracket och en boll med gummisnöre. Det gick väl därefter också. Spelade lite pingis också.

Åt på typisk fransk multimatställe (Frunch eller nåt liknande) med maximal förvirring och ljummen blaskig mat. Yak! Bara Smilla vad nöjd.

Ganska annorlunda campingplats. Det växte höga häckar överallt, så man har sitt eget lilla utrymme med bra insynsskydd från grannar. Litet störmoment: det luktade ofta besvärande brandrök om kvällarna, och flygplan startar och landar väldigt ofta i närheten. Standarden var så dålig på toaletterna att jag till och med klagade. Då har det gått långt! I vår kvadrant var det bara en toalett som funkade och där var alltid pappret slut. Vi är iofs alltid förberedda och har alltid papper med oss, men andra var campare var inte lika erfarna vid fransk campingstandard. Fast det här var t.o.m. sämre än normalt.