Outwell Montana 6

Idag gjorde vi en dagstur till Danmark för att titta på Outwell-tält. Vi har nyligen köpt en Renault Trafic och planerar att köra till Frankrike i sommar. Jag har kollat jättemycket på nätet på olika tält, och framförallt på Wild Outdoorlife‘s hemsida. Vi har tidigare ägt olika kupoltält och de är ju bra på många sätt, men de är alltid lite kluriga att sätta upp för man ska lyfta i båda bågarna samtidigt för att göra själva kupolen. Sen är det viktigt att innertältet är så gjort att alla sover med huvudet mot utgången så att man inte måste krypa över någons luftmadrass. Det finns ju trevligare sätt att vakna på. Så i princip hade jag bestämt mig för nåt tunneltält, och Outwell verkar ha hög kvalitet och smarta lösningar. Framförallt har de ”badkarsgolv” vilket innebär att golv och yttertält sitter ihop och man sätter upp de med innertält kvar i. 

Men det är svårt att förstå hur stort tält man behöver egentligen. Jag har kroniskt storhetsvansinne så jag kollar gärna på de största tälten, men de kräver väldigt stor markyta. Fast jag vet också att om det står att tältet är för 6 personer så kanske det funkar att vara 5 i det men inte fler. Hursomhelst så tyckte vi det vore en bra idé att titta på nåt uppsatt tält, så vi letade upp ett ställe nära Odense som enligt nätet hade flera tält uppställda. När vi kom dit så visade det sig att de bara hade ett tält kvar, ett Montana 6 som var visningsexemplaret. Men det var perfekt! Precis lagom stort och med massor av smarta lösningar. Vi fick 40% rabatt på det om vi packade ihop det själva, så det gjorde vi (medan de släckte ner för de skulle stänga). Vi köpte även till en kanopé som passade till. Det gick dock inte att få ner tältet i väskan när vi stressade så mycket.

Annonser

Världens snyggaste tapet

När vi gjorde i ordning vardagsrummet blandade vi själva ihop en snygg nougatbrun nyans. Tyvärr blev den nog inte helt ordentligt blandad, för i hörnet där början och slutet möttes så var det två olika nyanser av brunt. Inte så snyggt, men vi levde med det ett tag iallafall. Men efter att vi tagit ner den enorma Ikea-tavlan så syntes fula skruvhål på en höjd som inte var så lätt att dölja. Jag hade försökt fylla hålen och måla över med lite gammal färg, men det blev bara ännu fulare för den färgen var ljusare än bakgrunden. Såg ut som ett rostlappad gammal Volvo 245. Urk. Så vi köpte denna fantastiska tapet, och bara ett halvår efter inköpet satt den uppe på väggen.

Myspyssel och hemfärd

Vi åkte hem den 6/1 och egentligen gjorde vi inte så mycket mer än att mysa i stugan, åka skidor och åka pulka. Och ibland åka till hotellet och duscha. Lite förvånande att det finns så lite att göra på hotellet på kvällen, om man inte vill sitta i nån restaurangerna.

Vi åkte ner samma väg som vi åkte upp med övernattning på Moheds Camping. Vi passerade Gävle samtidigt med varningar om snöfall, men precis som på uppvägen så var det väldigt få bilar ute och vägen var fri. När vi var hemma så såg vi på nyheterna att många hade fastnat i snödrivor, så vi hade tur som passerade på rätt tidpunkt.

Westernridning i fjällen

Solen når inte upp ovanför fjällen. Det blir bara grådaskig dager de flesta dagarna. Mot slutet av vistelsen så såg man solen i några minuter i en hörna mellan topparna. Det gör att dagarna blir väldigt korta och man har inte så mycket tid på sig för att göra saker. Vi trivs i och för sig väldigt bra i stugan framför brasan, men egentligen hade det kanske varit bättre att komma hit på påsk.

Jag var väldigt bestämd på att prova att hyra skoter och åka upp runt Borkafjäll eller nåt, men det får nog bli någon annan gång. Dels är det väldigt kallt hela tiden och jag tror inte vi har kläder så att vi klarar oss och så är det väldigt korta dagar så man hinner knappt runt.

Hursomhelst så hade vi bokat in westernridning för Mia och de stora barnen denna dag. Jag och Smilla fick hålla oss hemma. Det verkade väldigt häftig.

Alex och jag avslutade dagen med en liten tur runt i skidspåret. Fann att man har bytt den fina träbron över dunderforsen till denna gungande hängbron. Jag gissar att ortsborna måste vara ursura över att man inte får åka skoter över den. Mycket märkligt.

Längdskidåkning

Vår franska Renault hatar kyla. Vid -25 °C så går den knappt att starta, alla hjullager kärvar och styrningen kvider och känns degseg. Vi åker en extrasväng på ett par kilometer varje gång vi ska använda bilen för att ladda batteriet. Tror jag borde byta batteriet när jag kommer hem. Skjutdörren har kärvat ett par gånger och är svår att stänga, men en av dagarna så går den inte att öppna alls. Barnen får ta sig ut via framdörrarna. Får ställa bilen med kupévärmare över natten hos Sista Utposten (de är verkligen jättesnälla!), och sen går den att öppna. Sprejar alla låsdelar med låssprej och sen funkar dörren bättre. Bilen ligger bra på isvägen och känns inte alls nervös, men är desto svårare att få iväg vid start. Det gäller att planera sitt körande så att man inte måste starta i minsta uppförsbacke när man vänder. På uppvägen hade vi stannat på Biltema i Jönköping för att köpa snökedjor, men det fanns inte i rätt storlek. Om vi ska upp igen någon gång så måste jag ha fixat det.

Mina barn hade aldrig stått på ett par skidor före idag! Pinsamt faktiskt, men idag for vi bort till hotellet och hyrde längdskidor till alla. Smilla är nog mest exalterad av allihop, men efter ett par meter på snorhala skidor och bångstyriga stavar bryter hon ihop av ilska och förtvivlan. Dessutom vrider hon nästan knäna ur led. Så Mia och Smilla får gå hem igen medan jag, Alex och Molly fortsätter. Alex får nog till tekniken ganska snart medan Molly får kämpa för varje meter hela banan runt. Men vilken fantastisk tur det blir! Det är vindstilla och pressande tyst bland de snötyngda granarna.